City Gym • Köping • Arboga • Kungsör • Kolsva Telefonnummer: 0221-711 91 E-post: info.citygymkak@gmail.com

Kost

Vår hälsa påverkas av en mängd olika faktorer, som kan delas in i tre grupper:

• Arv
• Miljö
• Levnadsvanor

Levnadsvanorna

Är den grupp där vi har störst möjligheter att välja själva. Om vi vill nå en hög grad av välbefinnande är det bra att ta hänsyn till att det finns många olikadelar att påverka. Vi är alla olika, och ingen mår bra av att överdriva.
Äta gott brukar för de flesta vara en viktig del av välbefinnandet!

Vem har inte tänkt tanken "Man borde äta bättre!"? Därefter kommer tankarna in på kost i syfte att förhindra övervikt, sjukdomar osv.
Försök istället byta de negativa tankarna till att se vinsterna med att hitta en balans och kunna "unna sig" och njuta. Ofta handlar det inte om att välja bort utan om att välja rätt!

Vi äter ca 50 ton mat under vår livstid. Mycket av det äter vi bara av gammal vana.
Vanor och rutiner ger dock trygghet. Det är därför oftast den svåraste delen med att förändra det vi stoppar i oss.
Vissa vanor gynnar välbefinnandet kortsiktigt, men ger "baksmälla" i långa loppet. Exempelvis rökning, godis mm.

Kan en god vana ge negativa konsekvenser?

Ja, definitivt om den överdrivs, t ex ensidigt motionerande, extremt grönsaksätande (ger ofta för lite energi). Att äta onyttigt någon gång kanske snarare är positivt...
Vi blir inte fixerade vid att vi aldrig får!

Viktigt för att kunna åstadkomma en förändring:

  • Börja med det lilla, småförändringar...
  • "Jag har gjort så här i 20 år..." Inse att det bara är en bekväm ovana... Det är jobbigt i början, och man måste tänka...Det tar 2-3 veckor innan kroppen och smaken staller in sig... Syftet behöver inte vara mätbart. Drivkraften att det känns bra ar tillräcklig...
  • Att unna sig någon gång utan dåligt samvete= blir ej fixerad vid att man aldrigfår...

Små förändringar kan ge stora vinster i form av bättre ork, humör och välbefinnande varje dag!

VAD BEHÖVER VI ?

Vi består av 50-60% vatten. Varje dag tappar vi 2-3 liter genom njurar, hud, lungor (andning) och tarmen.
Maten ger oss 1-1,5 liter tillbaka, resten behöver vi dricka.
Törst räcker ej som signal på att vätskebrist råder, andra symptom kan vara:

  • smygande huvudvärk
  • torr hy
  • krånglande mage
  • "sugen" / hungrig

Kan vi dricka vad som helst?

Mjölk, juice, läsk och saft ger också en hel del kalorier = mat!
Kaffe, te och alkohol = vätskedrivande!
Det svåra är ofta att "komma ihåg" att dricka. Hitta rutiner som passar Dig, t ex morgon, kväll, efter kaffet, vid toa-besök osv. Det är lätt att prova, dessutom billigt!

DRICK MER VATTEN! (Tips nr 1)

Ett glas / timme kan vara lagom.
Energibehovet påverkas av vår ålder, kön, kroppssammansättning, aktivitet och intensitet.

Våra viktigaste energikällor är fett och kolhydrater (=socker).
Socker är den energikälla vi behöver mest av, men det skall vara långa
sockerkedjor, som tar tid att bryta ner och pytsa ut i blodet, bit för bit.
Hjärnan är mycket kräsen och kan bara få energi av socker. Därför påverkas vi
snabbt om blodsockret ligger lågt eller pendlar upp och ned.
Snabba kolhydrater gör att blodsockret åker "Berg och dalbana".

  • Humörsvängningar
  • Trötthet
  • Huvudvärk
  • Många "tomma kalorier" (energi utan andra näringsämnen)
  • Svårt att få rätt hunger/mättnadskänsla
  • Dåligt tålamod

är exempel på signaler som låg eller ojämn blodsockernivå kan orsaka.
Ät oftare!

Det är svårt att få en jämn blodsockerkurva med bara 3 mål/dag. 2-3 mellanmål
balanserar upp dagen. Fruktsocker går ganska snabbt ut i blodet utan att ge
"Berg&dalbane effekt", andra varianter är t ex morötter, smörgås etc.

ÄT 2-3 FRUKTER OM DAGEN! (Tips nr 2)

Bra kolhydratkällor:
potatis
pasta
ris
bröd
mjöl och gryn
rotfru kter
frukt & bär

Protein är vårt byggnadsmaterial i första hand och används endast i nödfall som
bränsle. Finns främst i:

  • kött
  • • fisk
  • • ägg
  • • mjölkprodukter
  • • ost

men finns även i vissa vegetariska produkter som bönor, ärter och groddar.
Det är lätt att tillgodose vårt proteinbehov, de flesta äter 2-3 ggr för mycket!
Överskottet lagras inte som protein utan omvandlas och lagras i våra fettceller...

Bra proportioner på tallriken är 2:1, dvs dubbelt så mycket basmat (kolhydrater) som proteiner. Komplettera sedan den sista fjärdedelen med grönsaker för att öka vitamin och mineralintaget.

Detta ger också mer volym= lätt att bli mätt, utan att det behöver vara för mycket energi.

(Jmfr 3 kg potatis som dagsintag)
En salladstallrik behöver ofta kompletteras med mer kolhydrater för att ge tillräckligt med energi.

ÄT MER MAT! (Tips nr 3)

Självklart måste man också unna sig godsaker ibland...

SÖTT PÅ RÄTT STÄLLE! (Tips nr 4)

dvs i samband med måltid - berg & dalbanan undviks, det blir oftast inte heller lika
mycket mängd om man redan är mätt.

Fett - behöver vi!

  • 2:a stora energikällan
  • förhöjer smaken
  • byggnadsmaterial -celler, hormoner, nervtrådar
  • fettlösliga vitaminer
  • skydd för våra inre organ
  • tillföra livsnödvändiga fettsyror

Men energin är mycket tätt packad, det "kryllar" av kalorier!

Välj rätt sorts fett...

1. Fett från mejeriprodukter, kött&chark samt smör&margarin (mest mättade
fettsyror)
2. Fett från fisk & skaldjur (fleromättade fettsyror)
3. Fett från växtriket, olja, nötter, frön och grönsaker (enkel- och fleromättade
fettsyror)

Fett från den första gruppen behöver vi ej tillföra oss..., däremot behöver vi fettsyror från de andra två grupperna!
Tänkvärt är också att fettinnehåll i procent inte är detsamma som fettinnehåll räknat i energiprocent.

Det gör genast att exempelvis chipsens 30% fettinnehåll ökar till ca 60 energiprocent!

Ett bra sätt att minska på det minst nyttiga fettet är att
SLOPA KLISTRET PÅ BRÖDET! (Tips nr 5) ik

Jmfr:
3 kg potatis - 250 g smör
1 banan - 4 rutor choklad
1 stor potatis - 1 litet smörpaket

Det finns vetenskapliga studier som pekar på starka samband mellan fysisk aktivitet/brist på fysisk aktivitet och hälsa/ohälsa. 30 minuter måttlig aktivitet om dagen räcker!

Helst ska minuterna hänga ihop och intensiteten höja pulsen småsvettig, t ex

En rask promenad.
Simma
Cykla
Ta trappan i stället för hissen.
Motionsdans
Gympa
Styrketräna

Våra kroppar kräver detta VARJE DAG!
- Jag som har ett hårt fysiskt krävande arbete då? Måste jag, som rör mig så mycket redan varje dag?

- JAHA, det är lika viktigt för dig, därför att du behöver ha en extra kraftstation att hämta din kraft ifrån. Det räcker inte att bara orka med sitt arbete, du måste ha lite extra som reserv. Om inte annat så för att ha ork över till din fritid - har

Streching

Vader

Ta ett stort steg framåt och låt tårna peka rakt fram. Pressa ner bakre hälen i golvet och fäll tyngden framåt över det böjda benet. Sträva efter en rak, diagonal linje från häl till nacke.

Iliopsoas (höftböjaren)

Främre foten ska vara framför knät. Du ska kunna lyfta på tårna (kan du inte det har du foten för långt bak). Dra in rumpan under kroppen så att framsidan av höften blir rak. Pressa höften framåt tills det stramar. För extra töjning kan du vrida överkroppen lite åt sidan mot främre benet.


Quadriceps (lårets framsida)

Knät som är böjt ska vara intill det andra knät. Samma arm som ben. Pressa fram höften och stå rakt. Försök att bli så lång som möjligt. Håll in magen lätt för bättre hållning och balans. Övningen kan även utföras liggande men ta då höger hand om vänster fot och vice versa.

Hamstrings (lårets baksida)

Knät på det främre benet ska vara lätt böjt. Ryggen rak. Dra rumpan bakåt och fäll överkroppen framåt med rak rygg tills det stramar på lårets baksida. Fotleden ska vara avslappnad och i neutral ställning, dvs ej pressa tårna uppåt eller nedåt.

Gluteus (sätesmuskeln)

Sitt ned på båda sittknölarna och sätt ena foten på utsidan av det raka benet. Ta tag med motsatt arm om knät och dra benet mot dig och åt sidan. Du ska känna att det stramar på utsidan av höften på det böjda benet. Var noga med att sitta ned på båda sittknölarna hela tiden.

Rygg (trapezius mellersta delen)

Stå bredbent med lätt böjda knän. Korsa armarna och ta tag bakom knäna. Runda ryggen och pressa skuldrorna mot taket. OBS! Från stående ställning till övningens position: Sätt händerna på knäna och fäll framåt med rak rygg. Därefter korsar du armarna och gör övningen. När du går tillbaka sätter du händerna på knäna igen och rullar försiktigt upp till stående ställning.

Bröst

Knäpp händerna bakom ryggen och dra dem försiktigt uppåt. Raka armar hela tiden. Var noga med att hålla bak axlarna och stå rakt. Tänk på att bli så lång som möjligt så får du rätt position. Du stretchar även axlarnas framsida med denna övning.

Nackens utsida (trapezius övre del)

Pressa ned båda axlarna. Ta tag på huvudets ena sida och pressa försiktigt ned huvudet i riktning öra mot axel. Stanna när det stramar på utsidan av nacken. Denna övning kan också utföras genom att endast luta huvudet åt sidan, dvs bara huvudets egen tyngd som belastning. Att lägga handen på blir en extra töjningseffekt.

Grundläggande om styrketräning

Din kropp är en fantastisk skapelse som i princip har sett likadan ut sedan urminnes tid.

Däremot ser inte samhället ut som det gjorde på stenåldern. Vi har en rad tekniska hjälpmedel som gör att vi rör på oss allt mindre. För att kroppen ska må bra kräver den en viss mängd allsidig aktivitet.

Du bör därför planera in träning i veckoschemat för att må bra. Träning sänker effektivt spänningsnivån i kroppen, även det en viktig faktor för dagens stressade människor.

När kroppen slappnar av sover du bättre och huvudet rensas från tankar på arbetet.

Alla människor har olika genetiska förutsättningar och vi reagerar olika på samma typ av aktivitet. Jämför dig därför inte med personer i din omgivning utan mät framstegen bara mot dig själv. Alla kan förändra sin kropp och hälsa. Det sker bara i olika stor grad och tar olika lång tid.

Det är viktigt att du väljer en aktivitet du tycker är rolig! Om du inte tycker det är kul att träna kommer du troligen inte att fortsätta så länge. Och det är den regelbundna motionen som ger resultat, i kroppen och för hälsan.

Allmän träningsplanering

När du tränar belastar du kroppen mer än den är van vid. Det kan ske genom exempelvis styrketräning, där främst musklerna blir starkare, konditionsträning, där hjärta och lungor stärks, eller rörlighetsträning, som gör att du behåller rörlighet och smidighet i dina leder. För att bli starkare i respektive område krävs att du belastar kroppen lite mer än den är van vid. Kroppen svarar då med att bygga upp sig, du blir starkare. Om du alltid utför samma typ av träning kommer du att behålla den nivå du har, men du blir inte ytterligare starkare eller snabbare.
Vad ska jag träna?

När du väljer träningsform bör du fråga dig vad det är du vill få ut av din träning. vill du bli starkare i kroppen och få bättre hållning? Vill du träna upp flåset? Välj en typ av aktivitet till en början. Ge dig tid, cirka 3-4 månader, att vänja dig vid träningen. Prova annars något annat och leta dig fram tills du hittar den typ av aktivitet du trivs med. Men tänk på att det kan ta ett tag innan du tycker träningen är kul. Se det som en utmaning att lära dig en ny färdighet, uppskatta framstegen du gör!

När på dagen ska jag träna?

Välj tid för träningspasset när det passar dig bäst. Känner du dig pigg och full av energi direkt på morgonen kan du självklart träna då. Försök få i dig något energirikt innan du börjar röra på dig eftersom energinivån i kroppen är låg efter nattens sömn.

Vila

Det är under vilan som kroppen reparerar och bygger upp sig. Vilan är alltså lika viktig som själva träningspasset för att få effekt av träningen. Generellt bör du inte utföra samma typ av träning oftare än varannan dag.

Hur planerar jag ett träningspass?

Starta med att värma upp kroppen, utför ditt träningspass, varva ned och töj slutligen musklerna.

Uppvärmningen

Värm alltid upp din kropp, oavsett vad du ska träna. Uppvärmningen ökar cirkulationen i kroppen och du förbereder dig på det som ska komma. Du kan t ex cykla, gå raskt eller hoppa rep i cirka 10 minuter. Välj någon aktivitet där du kan använda stora rörelser, gärna med både över- och underkroppens muskler. Starta mjukt och försiktigt och öka tempot successivt. Undvik snabba sidosteg och ryckiga rörelser innan din kropp är varm.

Nedvarvning

Efter träningspasset varvar du ner genom att cykla eller gå raskt i 5-10 minuter innan du töjer musklerna. När du varvar ned håller du igång cirkulationen en extra stund och sköljer på så sätt igenom musklerna så att exempelvis mjölksyran följer med blodet.

Töj

Avsluta träningspasset med att töja de större musklerna i kroppen. Du behåller då rörlighet och smidighet i din kropp. Dra ut muskeln så det sträcker i den och behåll det läget cirka 20-30 sekunder. Byt till en ny muskel och upprepa.

Vad är träningsvärk?

Träningsvärk innebär små skador inuti muskeln och den omgivande bindväven. Skadorna är ofarliga och läker av sig själva inom några dagar. Du får vanligen träningsvärk när du utför någon ovan aktivitet eller rörelse. Smärtan brukar kännas mest 2-3 dagar efter träningspasset. Träningsvärk är däremot inget mått på om träningen varit effektiv eller inte.

Kondition eller styrka först?

Det går bra att kombinera styrke- och konditionsträning vid ett och samma träningstillfälle, om du känner att du har svårt att hinna träna dem separat under veckan. En generell regel är att du utför det du prioriterar först i träningspasset. Är det konditionsträningen du är ute efter startar du med den. Är det istället främst muskelstyrkan du vill öka, lägger du den först. I början av träningspasset är du mest fräsch och har bra koncentration.

Snabba resultat till en början

När du börjar träna kan du uppleva att du snabbt blir bättre. Detta gäller all typ av träning, men framförallt styrketräning. Vid denna snabba styrkeökning är det inte främst muskelmassan som ökar, istället lär du dig att utnyttja de resurser du redan har. Musklerna tillväxer först efter cirka 6 veckors träning, beroende på om och vad du har tränat tidigare.

Vad ska jag ha på mig?

Ta på dig kläder som tillåter god rörlighet och som du trivs med. Kläderna ska även ge dig lagom värme. Inomhus kan du exempelvis använda kortbyxor och en T-shirt.

Styrketräning

Ordet styrketräning betyder träning där kroppen belastas mer än den är van vid. Styrketräning kan ske med eller utan hjälp av vikter. Oftast brukar man tänka på styrketräning som träning där man använder sig av hantlar eller skivstänger, men även att gå upp för en trappa kan vara styrketräning för en person som bara är van att gå på plant underlag.

Maskiner

Träning i maskiner är en form av styrketräning som blir alltmer populär.
Anledningen kan vara att maskinerna ofta är lätta att ställa in så de anpassas till den person som ska träna. För personer som vill börja styrketräna är maskinträning att rekommendera. Det viktiga är att du får hjälp av en instruktör första gången så du får en bra inställning som passar just dig.

Effekter

När du styrketränar blir dina muskler starkare och ökar i volym. När du blir starkare orkar du med tyngre belastning i både arbets- och friluftsliv och du kan höja din livskvalitet. Styrketräning gör även att skelettet blir starkare och risken att drabbas av benskörhet minskar.

Hur ofta?

Styrketräna hela kroppen 2-3 gånger per vecka. Fördela träningen jämt under veckan, de muskler du tränat bör vila minst 2 dygn innan nästa träningspass. Det är under vilan som muskler återuppbyggs. Vilan är lika viktig som själva träningen.

Hur länge?

Ett styrketräningspass bör vara cirka 45 minuter. Till detta lägger du tid för uppvärmning, nedvarvning och stretching. Det är bättre att träna med hög kvalitet under 45 minuter än under några timmar med låg effekt. Du orkar då behålla hög koncentration och god teknik, vilket ger bra träningseffekt.

Hur hårt?

När du styrketränar bör du bli ordentligt trött i de muskler du tränar. För att öka muskelstyrkan ska du egentligen maximalt orka utföra 15 upprepningar av en övning. Därefter ska muskeln vara utmattad. Som nybörjare bör du ändå ta det lugnt med belastningen de första veckorna.

Hur många repetitioner/set?

Vid maskinträning används ofta endast ett set per övning. Det har visat sig ge en god träningseffekt och den gör också att träningspasset inte tar så lång tid. För att man ska få en bra effekt av ett enda set krävs det att muskeln tränas till utmattning. Men nybörjare bör ändå ta det lugnt med belastningen de första veckorna. Du som är nybörjare kan gärna utföra 15-20 repetitioner av varje övning de första 2-3 månaderna. Det är nu du lär dig rörelserna och tränar in god teknik. Så ta det lugnt med vikterna och ge kroppen tid att vänja sig vid den nya belastningen och rörelserna.

Hur ska man stretcha?

Det finns en del olika metoder, men den troligtvis enklaste är en vanlig töjning där man håller kvar muskeln i det uttöjda läget i minst 6 sekunder och gärna upp till 30 sekunder. Tänk på att det inte ska göra ont. Töjning är lämpligt att utföra när muskeln är uppvärmd.

Varför ska man töja när muskeln är uppvärmd? Effekten blir bättre om muskeln är uppvärmd, i och med att muskeln är mer elastisk när den är varm. Risken för skador i muskler och senor minskar.

Träningsvärk och stretching

Det kan vara på sin plats att avliva myten om att stretching tar bort träningsvärk. Träningsvärk är små bristningar i muskelfibrerna. Däremot så skulle man kunna förebygga träningsvärk i viss mån, genom att vara uppvärmd, öka träningsintensiteten successivt och att till viss del ha uttöjda muskler.

Effekter av rörlighetsträning

Rörlighetsträning innebär alltså att man försöker att öka sin rörlighet, eller behålla en redan god rörlighet, genom att föra ut musklerna till sådana lägen att de dras ut. Genom att rörlighetsträna kan en rad positiva effekter uppnås:

Minskad skaderisk

När en muskel är kortare än normalt innebär det att den snabbare kan hamna i ett läge där risken att skadas ökar. Om muskeln kommer till detta yttersta läge, kan muskelbristningar uppkomma.

Höjd prestationsförmåga

Om musklerna har en nedsatt rörlighet kan det vara svårare att utnyttja musklerna hela rörelser. Det kan medföra att rörelser i det dagliga livet försvåras och det kan sänka prestationen inom vissa idrotter. Ett exempel är korta muskler på lårets baksida (hamstring), vilket kan innebära att man får svårare att böja i höftleden.

Mat kring träning

För att orka träna måste du äta bra mat i tillräcklig mängd och dricka vatten. Annars tar energin slut och träningseffekten minskar.

Före

Hur nära inpå ett träningspass man kan äta är mycket individuellt och beror även på vilken typ av aktivitet som ska utföras. Den generella regeln är att ju fetare mat ett livsmedel eller en måltid är desto längre tid ligger det kvar i magsäcken. Ät eventuellt en frukt cirka 15 minuter innan du tränar för att få lite extra energi.

Under

Drick vatten under träningspasset. Tränar du längre än cirka 90 minuter kan du behöva tillföra energi i form av sportdryck. Vid kortare pass är vatten det enda du behöver, förutsatt att du ätit bra under dagen.

Efter

Ät gärna en frukt direkt efter träningen. Du hjälper då kroppen att få upp blodsockret till normal nivå. Det förekommer myter om att du kan äta vad som helst och hur mycket som helst efter träningen utan att kroppen tar upp det. Detta för att förbränningen sägs vara så hög. Detta påstående stämmer inte. Allt du äter hamnar på pluskontot för dagen. Välj livsmedel som innehåller energi, men även vitaminer och mineraler, såsom frukt och grönsaker.

Inom 1,5 timmar bör du äta en måltid som består av både kolhydrater och protein. Du hjälper då kroppen att reparera och bygga upp sig efter träningen, med andra ord dra nytta av den fysiska ansträngningen. Påståendet att all mat hamnar i fettdepåerna efter klockan sex på kvällen stämmer inte. Däremot behöver du inte inta stora, feta måltider om du tränat sent och därefter ska gå och lägga dig. Det räcker med en lättare måltid.

Drick vatten!!

Under dagen bör du dricka mycket vatten. Det är då du fyller på dina depåer inför träningspasset på kvällen. Varje dag bör du dricka minst 1-3 liter vatten.

Vila mellan set

Vila 1-2 minuter när du är färdig med ett set, innan du upprepar samma övning eller går vidare till nästa.

Vilken ordning?

Starta med de större muskelgrupperna och gå mot de mindre. En vanlig ordningsföljd brukar vara ben, rygg, bröst, axlar, armar, mage och ländrygg. Utmattas magens och ländryggens muskler tidigt i programmet kanske du inte orkar behålla god kroppshållning under hela passet.

100 situps bränner inte bort fettet på magen

Punktförbränning fungerar inte. Situps minskar alltså inte fettmängden över magen, däremot kan du blir mer fast. Att utföra situps stärker magens muskler, vilket är bra eftersom ryggen då kan avlastas vid exempelvis tunga lyft.

Ger styrketräning bättre kondition?

Nej, inte direkt. När du får bättre kondition blir kroppen bättre på att transportera ut syre till kroppens celler. Syret krävs för att musklerna ska kunna arbeta optimalt, t ex vid hård ansträngning. Styrketräning ger ingen direkt förbättring av syretransporten i kroppen. Med andra ord får du inte bättre kondition av styrketräning.

Repetition

En rörelse som utförs en gång kallas repetition. När rörelsen utförs flera gånger i följd utan vila mellan, kallas det att man utför flera repetitioner.

Set

Ett set består av flera repetitioner som utförs utan vila. Om en person utför flera set innebär det att ett visst antal repetitioner utförs i en följd, därefter vilar personen och utför på nytt ett set med ett visst antal repetitioner.

Rörlighetsträning

Rörlighetsträning, eller stretching som det också kallas, innebär att du drar ut muskulaturen till sin fulla längd för att behålla, eller t.o.m. öka den rörlighet som finns i kroppen.
Det är en myt att man kan vara så stel att det inte är någon idé att börja rörlighetsträna. Det är aldrig för sent att börja rörlighetsträna, alla kan förbättra sina resultat.

Vad ska man stretcha?

Hållningsmusklerna i kroppen har en större tendens till förkortningar och därför kan det vara på sin plats att töja dem i förebyggande syfte. Hit räknas lårets baksida, lårets insida, vader, bröstmuskeln, ryggsträckarmusklerna och höftböjarmuskeln.

Styrketräning

Varför styrketräna?

Att styrketräna är att investera i sin kropp. Du förebygger nack- axel och ryggont, plus att du blir mer motståndskraftig mot infektioner.

När du tränar musklerna ökar blodgenomströmningen i kroppen och du känner dig piggare

Träningsfakta

Innan du börjar var noga med maten. Kroppen behöver energi för att orka träna fullt ut.

Värm alltid upp innan passet. Du undviker skador och träningen ger bättre resultat. Du behöver en vattenflaska, för när du tränar måste du fylla på vätske förådet. Vatten gör dig pigg och hjälper dig att hålla koncentrationen.

Fråga Roger om träningsprogram som passar dig.
Du får den hjälp du behöver för att komma igång.

Glöm sedan inte att stretcha. när du tränar drar musklerna ihop sig och blir korta. Stretchar du inte ut efter träningen kommer du till sist att få kortare muskler, och blir stel.

Forskning visar också att din träning blir som mest effektiv när dina muskler få jobba i hela sin rörelsebana, något som är omöjligt om du har förkortade muskler. Stretcha gör även att musklerna återhämtar sig snabbare efter träning.

Kontaktinformation

City logga-footer

CITY GYM KAK AB

Stora Gatan 16
731 30 Köping

0221-711 91
info.citygymkak@gmail.com

Snabblänkar

Vill du veta mer om våra gym?
Klicka på länkarna nedan för att komma direkt till sidan.

City Gym Köping

City Gym Arboga

City Gym Kungsör

City Gym Kolsva

Gilla oss på Facebook

Copyright © 2017 Citygym.nu. Alla rättigheter reserverade. Web: NyWeb